Being free
Hur många gånger får man inte höra "jag bloggar för min egen skull"? Det är min plats att skriva av mig och rensa mina tankar. Jag är öppen och ärlig när orden från hjärtat väller ut genom fingertopparna och publiceras på internet. Jag delar med mig av mina drömmar, rädslor och innersta tankar. Det är jag till 100% och jag vill att alla ska se mig när jag är som mest sårbar.
Bullshit! Enligt min mening kan man aldrig vara öppen och ärlig när man skriver på sin personliga blogg med en stor visningsbild och berättelser om vad som hänt under helgen. Kanske beror det på vad man är för person men själv kan jag aldrig skriva exakt vad jag tycker när jag vet att ni som läser vet vem jag är. Därför kommer jag att förbli anonym här så att jag kan skriva för min egen skull, utan att behöva oroa mig för vem som läser. Kanske kommer "antal unika besökare" förbli noll, vad vet jag. Jag gör det här för min skull och om ni vill läsa så är det upp till er. Man kan fråga sig varför jag inte köper mig en dagbok eller skriver ner allt i ett Word-dokument istället. Helt ärligt, jag kan inte svara på det själv. Kanske för att vissa behöver läsa om andra olycka och hjärtesorg för att inse vilket bra liv man själv lever. Nu säger jag inte att jag är krossad och lämnad ensam i denna värld, lång ifrån. Men man kan inte alltid vara glad, det går bara inte.
Det här kommer att bli min fristad med allt från personliga texter till bild, musik och citat. En plats där jag kan växa och hitta mig själv. Välkomna!